Till den som har skall varda givet.

Men jaaaaaa! Heja, vad bra allt går nu! Fick hämta hem Hedda i förrgår från dagis, hon fick feber igen - hon hostar och är snorig, men är för övrigt pigg, EXTRA pigg, för hon tänker fanimig inte sova på nätterna längre. Vaknade minst 10 gånger igår kväll och inatt. Gick upp halv 4. Igår på dan sov hon en halvtimme. Beppe vaknade 3 svängar också inatt. Plus att jag höll på att hosta sönder mig helt i natt, jag är rödprickig i skinnet i ansiktet och på hela bröstet av små, spruckna kärl. Så inalles kanske en hel timmes sömn. Inte illa pinkat.

Så bet jag sönder en kindtand igår kväll. Min stora skräck. Jag trodde mina tänder var odödliga, har som mest haft ett par småhål, har aldrig ens bedövat. Nu drömmer jag mardrömmar om att tänderna ramlar ur käften, att man spottar ut dem som ett gäng körsbärskärnor, ni vet sådär som man gjorde när man var liten, samlade på sig en hel arsenal i kinderna och sen smattrade iväg allihop som en kulspruta. Typiskt att när jag för första gången i mitt liv ska få en rejäl tandskada så ska det hända när ekonomin är som sämst.

Och allt bajs. Bajs, bajs, bajs. Hedda 5-6 ggr om dan just nu, vid de mest opassande tillfällena såklart - och så kaninskit överallt på det, hela tiden. Jag slutar snart ge dem mat. Igår stod Hedda och försökte trycka ner kaninpluttar i en sportflaska, genom det lilla hålet.

Och vädret! Jag orkar ingen mer snö nu. NÅÅÅÅÅD!!!

Men men...allt händer av en anledning, kan bara vara LITE SVÅRT ATT SE NU, LIVET! Hör du det? Kan du åtminstone ge en fingervisning?

Det finns de som har det värre. Mycket värre. Nu ska jag inte klaga mer. Jag skojade bara Livet, jag är så tacksam för prövningarna. Jag vill bara veta när du prövat klart?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0