I´ll be back

Long time no write. Va fan, sommaren är ju snart slut! Det sa bara tjipptjopp, sen var det snart september. Fick en ledig vecka med alla tre barnen, den finaste veckan på hela sommaren...vi åkte aldrig iväg någonstans, passade på att bada nästan varje dag. En repeat av förra sommarens strandeskapader, bara med den skillnaden att Heddisen prompt skulle vara ute på det djupa med de andra hela tiden.  Annars samma åsnepackning, samma tjat i bilen, fortfarande ingen fungerande AC (trots uppgradering från -91 till -96!), samma mängd sand med tillbaka hem efter avslutat förvärv. Men i år lyckades jag dock få lite bränna över hela kroppen istället för enbart axlarna...otroligt. Jag är tacksam.

Annars har vi i sommar hunnit med:

1. Heddas första getingstick
2. Heddas första fästing
3. Hälla ett par deciliter ketchup i huvudet på Vildas bästis Frida (olyckshändelse i arbetet)
4. Städa 100 toaletter och 16 omklädningsrum typ 50 ggr
5. Moppa en areal som vid det här laget måste täcka jordens yta
6. Se Österlen
7. Lära sig förstå skånska
8. Agera spätta
9. Vara helt barnledig i 3(!) dygn (eller om barnen varit mammalediga?)
10. Faktiskt läsa ut 4-5 böcker (har inte hänt på 2 år)
11. Besöka 4 olika badplatser
12. Åka och bada ensam med 4 barn och faktiskt återvända med alla barn vid liv (vid flera tillfällen, jag är storligen imponerad själv!)

Det känns som om vi börjar återvända till det som kallas liv. Tänker tillbaka på i vintras och hur sabla tungt allt kändes. Riktigt tungt. Nu jobbar jag för fullt och hinner ändå med allt hemma (nåja, det finns standard och så finns det min ostandard...). Allt betyder i stort sett mat, disk och tvätt. Då överlever vi i alla fall. Jag blir fortfarande arg och irriterad och tycker barnen är asdryga mellan varven, men hey...jag är bara människa. Det känns inte lika hemskt att snäsa för minsta lilla längre, efter en natt då Hedda vaknat och grinat 5-6 ggr för att myggbetten kliar och Beppe sprungit ut och in hos mig för att han är törstig och kissnödig om vartannat (för att slutligen krypa ner i min säng och sno allt täcke). Då får man vara arg. Och det kanske är det jag accepterat...att jag är mänsklig. Jag vränger mig inte ut och in längre...och då känns det plötsligt inte lika hemskt med gnälliga barn. Fast visst skär det i öronen emellanåt.

Hedda blir exakt samma kavata, bestämda och envisa unge som de andra två. Hon inte bara bestämmer var skåpet ska stå, hon ställer det där själv med. Hon får sin storebror att gråta stup i ett, ingen sätter sig på henne...sen är det förstås tvärtom också. På helgmornarna brukar alla tre kidsen krypa ner i min säng och stöka runt med täcken och kuddar och bygga koja. I söndags passade jag på att duscha under tiden de sysselsatte sig...det gick 2 sekunder så illvrålade Beppe, sen gick det 2 sekunder till så grät Hedda förtvivlat. Så hör jag Vilda läxa upp Beppe och förnumstigt förklara att Hedda bara är 2 år och inte fattar lika bra som dem och man får inte slå de som är mindre! Sen börjar Beppe gråta förtvivlat. När jag kastade mig blöt ur duschen för att kolla läget så fick jag läget klart för mig:

Hedda hade slagit Beppe, så då slog Beppe tillbaka. Sen, efter att ha förklarat för Beppe att man inte slår någon som är mindre, hade Vilda sonika lappat till Beppe för att han slog Hedda...var finns logiken i det? Så då snärtade jag såklart till Vilda och sa att man inte får slå någon som är mindre...moahaha...näe, det gjorde jag inte, jag lovar.

Passar på att förbereda inför julen och påbörjar min önskelista:

Snälla tomten.
Jag lovar att sitta i ditt knä i minst en timme och så andra saker som jag inte kan skriva om här, om jag får det jag önskar mig i år. Och så lovar jag att lura i barnen att du finns ända tills de flyttar hemifrån. Och jag lovar att ge dig credit för minst hälften av julklapparna jag ger dem. Här kommer önskelistan:

1. En städerska
2. En städerska
3. En städerska

P.S. Jag kommer fylla på med annat under hösten, så var snäll och kolla in här lite då och då, snälla Tomten.

din Sus


Puss på er.


Kommentarer
Postat av: Anette

Helt underbart! Särskilt raderna till tomten... Kram Anette

2010-08-18 @ 09:27:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0