Reflektion
Det är dags att gå vidare och släppa hjärtat fritt. Har hållit fast vid något som inte finns längre. Mitt hjärta kommer säkert slå ett extraslag ett tag till när det hör skånska, men det har förhoppningsvis förstått fullt ut nu att det som har varit, har varit - och det som är nu...är liv igen. Varje dag.
Jag har 3 barn här hemma. När jag verkligen upplever dem - precis just nu, i nuet - så kan jag se livet i dem, hur det sprudlar och sprakar därinne. Hur de riktigt spritter i armar och ben, bara för att det ryms så mycket liv som vill ut. Så många saker att uppleva, så mycket att se, så mycket att vara. De är så förbannat vackra - och jag är oförskämt lyckligt lottad som får ha dem hos mig. Precis som de är. I det förbaskade vardagsslitet försvinner den vetskapen alltsomoftast. Men tänk - jag får ha dem hos mig och se dem i stort sett varje dag... se livet i dem.
En större gåva än så kan där inte finnas.
Jag har 3 barn här hemma. När jag verkligen upplever dem - precis just nu, i nuet - så kan jag se livet i dem, hur det sprudlar och sprakar därinne. Hur de riktigt spritter i armar och ben, bara för att det ryms så mycket liv som vill ut. Så många saker att uppleva, så mycket att se, så mycket att vara. De är så förbannat vackra - och jag är oförskämt lyckligt lottad som får ha dem hos mig. Precis som de är. I det förbaskade vardagsslitet försvinner den vetskapen alltsomoftast. Men tänk - jag får ha dem hos mig och se dem i stort sett varje dag... se livet i dem.
En större gåva än så kan där inte finnas.
Kommentarer
Trackback
