Älskvärt

Jag slår mig förmodligen fördärvad. Att våga erkänna, framför allt för sig själv, HUR starkt man verkligen känner för någon...och inte riktigt få samma tillbaka. Hårt. Sitter och frossar...inte i självömkan utan i choklad, pepparkakor och mjölk. Självömkan kanske vore att föredra, bättre att vara smal och oälskad än fet och oälskad...eller?

Bättre att vara fet och älskad än smal och oälskad. Nu går jag och drar nåt gammalt över mig. Inga ex...lovar. Men en 85-åring kanske skulle sitta fint?

Fy vilken torr humor. Host.

 

Kommentarer
Postat av: Vapensmurf

önskar att historien och nuet sett annorlunda ut.

2010-11-19 @ 11:46:12
Postat av: Susanne

Nuet är nytt i varje ögonblick och är egentligen inte bundet av det förflutna...bara i våra tankar och känslominnen - som ofta fungerar som fängsel.



Ibland vore det bra att vara en guldfisk.



Vi skapar själva vår omvärld, genom vårt sätt att se på den och på dess möjligheter. Ingenting är omöjligt och inget är någonsin för sent. Man får landa där man är. Observera, acceptera, släppa. Så gott det går.

2010-11-20 @ 09:55:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0