Frid
Jag ser bedrövlig ut. Blåsor på benen, risigt hår som faller av i drivor igen, och utslag i ansiktet. Förmodligen ligger jag lite högt på Levaxindosen, brukar bli så då. Men trots det. Och trots tröttheten. Trots arbetslös. Trots ovisshet. Trots slit. Så känner jag mig så förbaskat LYCKLIG idag. Känslan bara sköljde över mig i morse. Det nästan pirrar i magen. Jag känner mig kär. Och det känns som om inget egentligen spelar någon roll, vi finns här och vi andas och lever och var dag är en gåva. Hör ni, VAR DAG ÄR EN SJUHELVETES GÅVA!!!! Och oftast förstår man det inte, man ser det inte, man orkar inte ta till sig det för att man är så upptagen av att fördriva tiden med slit, jobb och oväsentligheter. Och allting passerar och allt går förbi, men vi är här just NU, just IDAG - och vi kan bara göra det bästa vi kan med oss själva och för andra, något mer kan ingen, inte Gud, inte ens vi själva, begära av oss. Göra vårt bästa med den här stunden vi har. Just nu.
Kärlek till er alla. Nu ska jag plocka upp Hedda ur badet, storasyrran börjar lacka ur på att ha en bråkig unge i sitt bad. Allmänt julbad här hemma idag. Vill ni bli rejält jultvagade kan ni ju poppa in. Finns vatten så det räcker åt er med:)
